FN-rapport: Uppvärmningen toppar när dagens barn blir vuxna. Barnfonden varnar för ökat våld mot barn

FN:s miljöprogram UNEP släppte i dag Emissions Gap Report 2026. Den visar att dagens klimatåtaganden inte räcker och att uppvärmningen väntas nå sin topp kring mitten av seklet. Barnfonden pekar på en konsekvens som fortfarande saknas i klimatpolitiken: när torka, översvämningar och fattigdom ökar, ökar också våldet mot barn.

Med nuvarande politik kan den globala uppvärmningen nå 2,8 grader under 2000-talet, enligt UNEP. Det finns fortfarande en väg tillbaka under 1,5 grader till år 2100. Då måste utsläppen minska med 18 procent till 2030, men dagens nationella åtaganden motsvarar bara 5–8 procent.

– UNEP:s rapport säger något som gäller varje barn som föds i dag. Toppen på uppvärmningen väntas komma när dagens barn är vuxna. Men barn drabbas redan nu, och inte bara av översvämningar och torka. När familjer pressas av skördar som slår fel och brist på vatten ökar riskerna för barnarbete, barnäktenskap och osäker migration. Klimatkrisen är en barnrättsfråga, säger Martina Hibell, generalsekreterare på Barnfonden.

Barnfonden har i flera rapporter visat hur klimatförändringarna leder till ökad fattigdom, stress och migration, som i sin tur driver upp våldet mot barn. Ändå behandlas klimat och skydd av barn fortfarande som två skilda frågor i planering och politik.

– Klimatförändringarna mångdubblar riskerna som barn möter. När översvämningar eller torka tvingar dem att stanna hemma från skolan förlorar de också kontakten med lärare som kan upptäcka och anmäla våld och missförhållanden. Det försvagar ett viktigt skydd just när barnen behöver det som mest. Därför har Barnfonden stöttat projektet Safe Schools i Etiopien. Det ger lärare och elever kunskap och färdigheter att förbereda sig för extremväder och stärker skolor som platser för trygghet, lärande och motståndskraft, säger Velma Oseko, klimatrådgivare på Barnfonden.

Barn och unga är också en del av lösningen. Inom projektet Pamoja i Kenya och Etiopien har deras perspektiv bidragit till förändringar i vattenförvaltning och klimatlagstiftning.

Vid en internationell barnskyddskonferens i Kenya förra året sammanfattade en av de unga deltagarna, Jenny, sambandet:
”När miljön inte är trygg är barnen inte trygga.”

– Dagens åtaganden räcker inte. Utsläppen måste minska kraftigt. Samtidigt behöver de barn och lokalsamhällen som drabbas hårdast få stöd att stå emot det som redan händer. Det handlar lika mycket om skydd mot våld som om mat och vatten. Och barn måste få vara med och påverka de beslut som formar deras framtid, säger Martina Hibell.

Barnfonden uppmanar beslutsfattare att:

• kraftigt skärpa de nationella åtagandena för att minska utsläppen, i linje med vad som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader
• erkänna att klimatförändringarna ökar våldet mot barn, och bygga mer kunskap om sambandet
• förebygga våld genom att stärka familjers försörjning, motverka skadliga normer och arbeta via skolan
• bygga in risken för våld mot barn i katastrofberedskapen och agera innan krisen slår till
• lyssna på barn och unga och involvera dem i planering och lösningar.

Fakta: Emissions Gap Report 2026 (UNEP)

• Med nuvarande politik kan uppvärmningen nå 2,8 grader under 2000-talet.
• I scenariot med minsta möjliga överskridande av 1,5 grader toppar uppvärmningen på 1,7–1,8 grader kring mitten av seklet.
• Utsläppen behöver minska med 18 procent till 2030, 45 procent till 2035 och 69 procent till 2040, jämfört med 2025.
• Dagens åtaganden motsvarar 5–8 procent till 2030.